En rad politiska åtgärder har genomförts de senaste åren för att mildra den inkomstbaserade allmänna pensionens fall och för att det ska löna sig för pensionen att ha arbetat. Men den allmänna pensionen har inte förstärkts. Istället har det lappats-och-lagats med skattelättnader, inkomstpensionstillägg och höjd garantipension. Resultaten har uteblivit och flera allvarliga effekter har uppstått som följd.

Numer bestämmer inte enbart inbetalade avgifter och arbetslivsinsatser pensionen för många seniorer. Omkring sju av tio pensionärer har statliga bidrag i form av garantipension och/eller inkomstpensionstillägg. Arbetets betydelse för pensionens storlek blir marginell för många, det lönar sig inte att arbeta för sin pension för tre av fyra av dagens och framtidens pensionärer. Detta beror främst på höjningen av garantipensionen samtidigt som inkomstpensionen inte har förstärkts. Således är det tveksamt om livsinkomstprincipen och principen om att systemet ska bygga på arbete kan sägas gälla för majoriteten seniorer.

Hur ser det då ut med principen om ett fristående pensionssystem? Förekomsten av statlig finansiering av pensionerna efter skatt (garantipension, inkomstpensionstillägg, skattelättnader) har ökat markant under åren 2009-2024. Medianen för samtliga pensionärer hade inga statliga bidrag alls vid periodens början, år 2024 uppgår statlig finansiering till nära var fjärde (24 procent) utbetald pensionskrona eller 3 850 kronor per månad. För medianen för kvinnor ligger andelen statlig finansiering av den totala nettopensionen på nära 30 procent (4 350 kronor per månad) och för medianen för män på cirka 18 procent (3 150 kronor per månad).

När de två statliga bidrag (inkomstpensionstillägg och höjd garantipension) som tillkommit eller förändrats sedan år 2020 läggs samman blir den årliga utgiften för statsfinanserna cirka 20 miljarder kronor efter avdragen skatt. Kostnaden för skattelättnaderna (förhöjt grundavdrag) blir cirka 36 miljarder kronor årligen. Sammantaget handlar det om årliga utgifter för statsfinanserna på cirka 56 miljarder kronor, för att på omvägar försöka komma till rätta med försvagningen av allmän pension. Det kan därför också ifrågasättas om principen om ett pensionssystem fristående från just statsfinanserna levs upp till längre.

Olika bidragsåtgärder och lappande-och-lagande bör nu ha kommit till vägs ände som verktyg för att stärka pensionerna. En högre inkomstbaserad allmän pension genom höjd avgift till 18,5 procent skulle kosta omkring 25 miljarder kronor att genomföra. Det är dags att renovera och utveckla pensionssystemet. Högre pensionsavgift, genom en omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift, som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre inkomstbaserad allmän pension är ett nödvändigt första steg. Därtill behöver pensionssystemet ses över i sin helhet, inklusive grundskyddet.

Klicka här för att läsa rapporten

Klicka här för att läsa Seniorens webbnyhet om den nya rapporten