SPF Sagsjöns resa styrde i vårmorgonen mot Öckeröarna. Inte i klaraste sol men utan regn, detta träffade oss när vi kom ut på Öckerö. Vid färjeläget på Hönö mötte oss guiden Dag Edvardsson. En man med talets gåva som lotsade oss runt på Hönö, Öckerö och Hälsö. Han berättade om bygden som sådan och om människor som satt sin prägel på ölivet. Fiske var ju den dominerande näringen där och på femtiotalet fanns Sveriges största fiskeflotta på Hönö. I dag finns endast ett fåtal
fiskefartyg kvar och alla dessutom utlandsregistrerade.
Kriget satte ju sin prägel på livet och fisket, då man inte kunde färdas säker för minor någonstans på havet. Flera fiskebåtar blev ju minsprängda. Ubåten Ulven gick ju på en tysk mina därutanför och alla ombord omkom ju. En händelse som skakade hela Sverige.
Efter en rundtur i regnet smakade det bra med kaffe och färsk Hönökakas- smörgås på kaféet Hönökakan, där Bodil Hultsbo berättade om att huset där kaféet nu var beläget, hade tidigare bl a varit ett segelmakeri.
Vidare besökte vi Fiskemuséet, som speglar fiskarnas hårda vardag till sjöss. Bland annat fick man se vilken primitiv tillvaro, enligt våra sätt att leva, man hade på fiskebåtarna. Det vanligaste fiskesättet på Hönö var med "snurrevad" men att i dag sker fisket mest med trål.
Åke Karlsson berättade om detta med stor kunskap och inlevelse.
Efter fiskemuséet var det dags att bekanta oss med Hönö Hembygdsgård. Med både handelsbod, skolsal och bostad, visade på ett fint sätt hur man levde och bodde för någon generation sedan. Trots det minimala utrymmet i husen, så hyrde man ofta ut ett rum i huset för att klara försörjningen. Men också där bakade man hönökaka enligt det riktigt ursprungliga receptet, som man påstod sig göra på flera andra ställen.
Vi återvände efter en dag full med nya intryck och upplevelser, med tack till Lars-Erik som arrangör och till Tomas Norberg, utmärkt duktig och trevlig chaufför.
Påmindes till sist om vårt sista medlemsmöte 24 maj i Apelgårdens kyrka.

Sven-Olovf Falkbring