Se program, klicka här! 

181028Förstacirkelträffen

Vrigstads historia – yngre medeltid
Ett trettiotal SPF-medlemmar som anmält sig till höstens studiecirkel om Vrigstads historia kom till den första träffen som hölls den 28 oktober i Vrigstads missionskyrka. Det var Vrigstads Hembygdsförening, tillsamman med Ultima Familia – Under Njudungs broar som anordnat träffen.
Ett 80-tal personer – inklusive cirkeldeltagarna - kom för att träffa kung Karl Sverkersson, alias Börje Cronvall, ärkebiskop Stefanus, alias Kennet Olsson, samt lagman Lars Pettersson, alias Jonas Nilsson, för dagen iklädda tidsenliga kläder, uppsydda av Elisabeth Hernestrand.
Elisabeth har under några år letat i Riksarkivets gömmor och hittat brev och andra uppgifter som pekar på att Vrigstad och områdena runt de gamla Njudungskyrkorna hyst såväl lagmän som biskopar och kungar.
Vrigstad, vid Vrigstaån, fanns redan på 1100-talet med kyrka, handels-och boplatser som Köpstad, Sunnerby, Lundby, Stenshult, Biskopsbo med flera.
1100- och 1200-talen var en tid då mycket blod flöt i jakten på kungamakten som växlade mellan Sverkrar och Erikar med kyrkan och Folkungarnas jarlar och egentliga makthavare.
I Sunerby, berättar Elisabeth, ägde kung Karl Sverkersson mark i mitten på 1100-talet. Karl var son till kung Sverker den äldre och Ulvhild Håkansdotter av Norge. Kung Karl kom till makten efter att kung Erik den helige Javardssson drätps 1161.
Karl gifte sig med en systerdotter till kung Valdemar av Danmark, Kristina Stigsdotter. De fick sonen Sverker. Kung Karl vistades mestadels på Visingsö, där han lät bygga den fasta borgen Näs samt två stenkyrkor med torn. 1167 dräptes han i Stigby kyrka på Visingsö av Erik den heliges son Knut då denne ville ta tillbaka kungamakten till Erikarna. Drottning Kristina Stigsdotter flydde tillbaka till Danmark med sonen Sverker Karlsson, vilken senare kom att bli kung i Sverige
Kung Karl gynnade till skillnad från Erikarna kyrkor och kloster. Av påven Alexander III utverkade han att Sverige fick sin första ärkebiskop i Uppsala. Till ärkebiskop utsågs Stefan, en munk som kommit från Frankrike till Alvastra kloster. Stefan vigdes till ärkebiskop i sankt Stefans katedral i Sens i Burgone i Frankrike söndagen den 5 augusti 1164 av Danmarks ärkebiskop Eskil. Han tog namnet Stefanus och bodde i gamla Uppsala fram till sin död den 18 juli 1185. Om denne Stefanus bott eller vistats i Biskopsbo i Vrigstad framkom dock inte.
Lagman Lars Pettersson å sin sida ska ha ägt mark i Lundby/Lundholmen i Vrigstad. Han rövade bort Benedikta Sunesdotter, Bjälboätten, från Vreta kloster. Hon var dotter till folkungen Sune Folkessons, och Helena Sverkersdotter.
Oklart om Lars och Benedikta bott i Lundby, efter en tid ska de ha flytt till Norge, De fick dottern Birgitta Larsdotter. Efter åtta år i Norge avled Lars Pettersson, Benedikta flyttade då tillbaka till Sverige varefter hon gifte sig med stormannen Svantepolk Knutsson 1288. De fick fyra döttrar och en son. Dottern Ingrid Svantepolksdotter sattes i Vreta kloster där hon i sin tur bortrövades av stormannen Folke Algotsson.
Träffen avslutades med att Lars Pettersson, alias Jonas Nilsson, med publikens hjälp framförde egenhändigt skriven ballad med omkväden.
Nästkommande cirkelträff blir den 29 november klockan 10.00 – 12.00, i Gunnarssons atelje i Vrigstad. Det kommer då att handla om de omtalade gårdarna Sunnerby och Lundholmen fram till nutid, med Sven-Åke Karlsson samt Kerstin och Peter Nordstrand.
Vid Pennan
Siv Grönwald

------------------------------------------------------------------------------------

181129 Andracirkelträffen
Vrigstads historia - Lundholmen

Ett trettiotal SPF- medlemmar kom till andra träffen, om Vrigstads historia som hölls i Gunnarssons atelje den 29 november. Kerstin och Peter Nordstrand, ägare till godset Lundholmen, var inbjudna för att berätta och visa bilder om Lundholmens historia.
Lundholmen, berättade Peter, fanns redan på stenåldern för fyratusen år sedan. Om detta berättar fornfynd i form av stenyxor, stenrösen och fångstgropar, där finns även en bautasten på en åker som minner om den tiden. Även fornlämningar från bronsåldern har hittats i området, typ svärdet, som hittades utanför Värnamo under hösten.
När isen drog sig tillbaka och vattenvägarna öppnades sökte sig fiskare- jägare- och samlarefolken uppefter vattenleder som Lagan, Emån och andra åar. Man slog sig ner på platser som gav möjlighet till såväl fiske som jakt och odling.
I området runt Vrigstad stötte man på slät sjömark utan sten, vilket tyder på att folket valde att stanna upp och slå sig ner i små byar runtom.
Före yngre medeltiden uppstod byar som Sunnerby, Wettansby, Lundby och Biskopsbo. Vi har tidigare hört att kung Carl Sverkersson, Lars Petersson med flera har ägt och bebott dessa boplatser.
PÅ 1100-talet kom cistenciernermunkarna till Nydala, inflikade Kerstin. Med dem kom kristendomen, avlatsbreven där rika bönder och jordägare gav sin egendom till klostret mot att de fick syndernas förlåtelse. Detta gjorde att klostret lade under sig stora jordegendomar i hela Jönköpings län.
Det var munkarna som anlade de vi i dag kallar för Njudungskyrkorna, de små 1100-tals kyrkorna som ligger i ett bälte från Hjälmseryd och bort till Hultaby i Vetlanda. De så kallade munkavägarna uppstod då munkarna vandrade mellan dessa kyrkor. För att klara av all mark och alla kyrkor skaffade munkarna lydbönder.
Med sig till Sverige förde munkarna ett antal växer och läkeörter som därefter har ingått i den svenska floran.
Enligt Peter uppstod själva Lundholmen 1570 av tre gårdar från Wettansby som slogs ihop och bildade en stor enhet som sträckte sig bortemot Nydala och där såväl Svenarum som Almesåkra ingick.
När kung Gustav Eriksson Wasa kom till makten ville denne att all makt och rikedom skulle tillfalla kungamakten. Klostren stängdes och dess skatter och lantegendomar drogs in och tillföll kronan. Hos sonen hertig Erik fanns vid tiden en man som hette Nils Gyllenstierna,

/Vid pennan Siv Grönwald

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Tredje cirkeln!

Bilder, klicka här!

Vrigstad gamla kyrka.

Den tredje cirkeln hölls den 16 januari och cirkelledare och berättare var Sonja och Carl-Gustav Liew. Träffen började i Vrigstad kyrka kl. 10.00.
Vrigstads gamla kyrka
Den gamla kyrkan byggdes på 1100 talet och var byggd av gråsten och sandsten i romansk stil (troligen en träkyrka från allra första början). Ingen småländsk kyrka överträffade storleken av kyrkan. Det stora koret kanske tillkom för att ge nydalamunkarna möjlighet för gudstjänstfirande eftersom de inte hade någon kyrka, deras egen kyrka blev inte färdig förrän 1143.
När den gamla kyrkan revs 1865 tog man tillvara ett s.k. remstycke, bjälkar ellan tak och mur, av ek och förde det till Statens historiska museum i Stockholm. På uppdrag av Vrigstad hembygdsförening har en datering av remstycket gjorts. Forskare i Stockholm har med hjälp av en metod visat att trädet, som planken är gjord av, avverkades 1095.
Kyrkan började bli för liten på mitten av 1800 talet, befolkningen ökade explosionsartat, den gamla kyrkan blev alltmer fallfärdig och därför fattade man ett beslut att bygga en ny och större kyrka.
Vrigstads nya kyrka
Vid ca 1850 talet hade Vrigstad ett invånarantal av 1800 invånare och den gamla kyrkan rymde till nöds ca 550 personer, inklusive gravkoret. Vrigstad hade ett 25 – tal hantverkare, 5 handelsbodar och viss industri. Kyrkor byggdes i trakten i Hjälmseryd, Malmbäck och Hultsjö. 1847 togs ett beslut att det skulle byggas en ny kyrka. Den nya kyrkan är byggd efter ritningar av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Kyrkan fick en nord/sydlig orientering med torn och huvudingång i norr och kor i söder. Lite ovanlig placering, varför är det ingen som vet. 1962 lades grunden och i april 1865 startades bygget. Det var lite "oordning" bland hantverkarna på bygget så byggmästaren försökte få Gästgivargårdens utskänkning av öl och brännvin stoppad under tiden bygget pågick men hans framställan rönte ingen framgång. Den 1:a advent stod kyrkan färdig och invigdes nyårsdagen 1866. En imponerad snabb byggtid. Ingen värme fanns i kyrkan men 1900 installerades kaminer. 1930 installerades en värmepanna och värmeledning i samband med en renovering. 1963 genomgick kyrkan en genomgripande restaurering med vackra korfönster som är gjorda av konstnären Bo Beskow.
Det finns en altartavla som är målad av Pehr Hörberg i Vrigstad kyrka. Denna målning är egentligen en kopia från en tavla som finns i Växjö domkyrka, men har målats av Pehr Hörberg på fri hand, Schröders målning "Nattvardens instiftelse" Vid restaureringen lades tavlan upp på vinden. En förfrågan gjordes till Anna, Kyrkoherde Bergholz änka, vad den kunde tagit vägen. Den hittades senare på en fjädervagn där den lagts som presenning. En del av tavlan blev förstörd men har försökts att repareras på bästa sätt.
Sonja Liew berättade om de vackra skulpturer som snidats av Eva Spångberg och Lars Heagerstam har i smide gjort ett vackert dopträd. Varje barn som döps får en glasängel i dopgåva som hängs i dopträdet och delas ut vid en familjegudstjänst till föräldrarna.
Efter föreläsningen serverades fika i församlingshemmet och därefter blev det information om skolan och dess uppbyggnad av Carl-Gustav Liew.
Vid pennan/
Maj-Britt Svensson

--------------------------------------------------------

Femte cirkelträffen 2019-03-21

Ämnet var "Profiler från Vrigstad".

En av de mycket betydelsefulla personerna var:

Axia Carlsson från Norregård, Hylletofta.

Axia född 1907 Norregård, Holkaryd. Axia var yngst i en syskonskara på 6 barn. Hon växte upp på gården i ett frireligiöst hem. Hennes far var en känd lekmannapredikant som reste runt på möten och bad även för sjuka. Axia var en lång och stilig kvinna och bar ofta en stor hatt, solglasögon och en svart sjal med rosor. Hon hade en dröm om att bli journalist. När hon var 24 år fick hon möjligheten att påbörja sina studier. Hennes kusin Sigfrid Leifland var rektor vid Borgarskolan i Stockholm, liknande dagens Folkhögskola och genom hans hjälp kunde hon börja sin journalistutbildning, Efter ett år fick hon sluta sina studier för att hjälpa sina åldrande föräldrar. Axia blev aldrig journalist men däremot lokalproducent i Smålandstidningen och Hylletofta blev därför ett extra välbevakat område. Hon skrev ett antal kulturhistoriska artiklar med hembygdsansknytning. Axia var en ganska bestämd kvinna och hade svårt att ta ett nej.
När föräldrarna dog kom Axia att bli husföreståndarinna hos komminister Holmkvist i Hylletofta prästgård. Därigenom blev hon mycket engagerad i det kyrkliga arbetet i Hylletofta såsom körverksamhet, söndagskola och syförening, samt blev även organist i kyrkan. Det sägs också att hon t o m skrev predikningarna.
Efter komminister Holmkvist död flyttade Axia tillbaka till sitt barndomshem och bodde där tillsammans med sin syster Anna. De bevarade den kristna tron som fadern grundlagt. När besökare kom till gården sa Axia till dem: "Vi har en gammal tradition här i huset att ingen besökare får lämna huset utan att man tillsammans sjunger en psalm och läser en bön". Axia hade en mycket stor begåvning och hade kunnat komma mycket långt i livet om hon hade haft den möjligheten.
Axia avled 1998.

/Vid pennan
Maj-Britt Svensson