Årets hemliga resa gick norrut. Första stoppet blev Kvänum och där klev ytterligare 2 passagerare på. Färden fortsatte mot norr, förbi Skara, genom Skövde mot. Ja än var det inte klart vart resan skulle gå men vissa aningar fick man ju. 
Så blev det inte men ett bra kaffeställe med fantastisk utsikt över Vättern
var inbokat. Efter kaffe och en ordentlig fralla blev det en promenad genom den fina sommarstaden Hjo mot bussen. 
Resan fortsatte i Vätterkanten mot Mölltorp, men vid sista vägkorset innan bar det av mot Sveriges reservhuvudstad. 
I händelse av krig med Ryssland skulle landet styras från den lokala fästningen. En fantastisk anläggning med kilometerlånga vallar och massor av hus, för allt som kunde behövas för en stor mängd soldater och civila. 
I 90 år höll byggnationerna på innan det blev färdigt och då var fästningen omodern. Vapenutvecklingen under tiden gjorde att fästningen inte klarade de krav som det var tänkt att den skulle göra. 
Många soldater har utbildats där och görs det fortfarande. Alla försvarsgrenar utom pansar har varit placerade i lokalerna. Garnisonskyrkan är belägen på andra våningen. 600 sittplatser och ett enormt eko i den stora lokalen. En stor ljuskrona tillverkad av bajonetter och kedjor vägande cirka ett halvt ton hängde i lokalen. 
Därefter intogs lunch i matsalen, som är utformad för att kunna ta emot många människor på en gång. 
Eftermiddagen ställdes turen mot Forsviks bruk. Där fick vi höra hur livet på bruket för vanligt folk var. Att bo trångt, kanske 10 vuxna och barn i ett rum och kök med en tunn brädvägg som avgränsade lägenheterna från varandra. Arbetet i gjuteriet och den mekaniska verkstaden var mycket skitigt, tvättmöjligheten efter arbetets slut var näst intill obefintliga. Med tiden blev det en hel del förbättringar för arbetarna och deras familjer. 
Efter busskaffe åkte vi hem.