Studiebeök vid vattenverket i Borgunda

  • Carl Doverholm vid en karta över ledningsnätet
  • En tavla med ett schema över anläggningen
  • Anläggningen är numera datorstyrd. Den gamla manuella manövertavlan till vänster.
  • Fika på Mössebergsbagaren efter besöket i Borgunda.
  • Carl Doverholm vid en karta över ledningsnätet
  • En tavla med ett schema över anläggningen
  • Anläggningen är numera datorstyrd. Den gamla manuella manövertavlan till vänster.
  • Fika på Mössebergsbagaren efter besöket i Borgunda.

Studiebesök vid Skaraborgsvatten i Borgunda

Den 20 november besökte vi Skaraborgsvattens anläggning i Borgunda, där nuvarande chefen för vattenverket, Carl Doverholm, tog emot och berättade om anlägggningen och visade oss runt. Vi fick även se en informationsfilm om Skaraborgsvatten.

Vattenförsörjningen för städerna i centrala Skaraborg var ett ständig bekymmer under 1900-talets första hälft. På 1950-talet inleddes därför ett samarbete mellan Skövde, Skara och Falköping för att lösa dricksvattenförsöjningen. I början var även Lidköping med i diskussionerna, men drog sig ur när man bestämde sig för att hämta vattnet från Vättern istället för från Vänern. Den ledande personen i projektet var Gustav Lake, Skövde, och den 23 oktober 1956 satte han symboliskt spaden i jorden i Fröjered för ledningen från Vättern till Borgunda. Mindre än tre år senare, den 16 juni 1959, fick Skövde sitt vatten från Vättern och den 14 september samma år kunde även Skara och Falköping kopplas in. Formell invigning hölls i december av dåvarande landshövdingen i Skaraborg, Bengt Fallenius. Totalkostnaden för projektet var drygt 26 miljoner kronor, vilket i dagens penningvärde motsvarar ca 325 miljoner kronor. Detta är en bråkdel av vad det skulle kostat att bygga anläggningen idag.

Valet av Borgunda som knutpunkt i systemet var ingen tillfällighet. Dels ligger det strategiskt vid fördelningen av vattnet till de tre städerna, dels ligger det på lagom höjd för att få självtryck från högsta punkten på Hökensås fram till vattenverket. 

Vattenintaget vid Hjällö har nyligen flyttats längre ut i Vättern för att kunna ta vattnet från större djup. Nu ligger intaget ca 1,5 km ut i sjön och på ett djup av ca 25 m. Vid pumpstationen i Hjällö tillsätter man natriumhypoklorit och ammoniak (klorering).

I Borgunda passerar vattnet ett sandfilter och där sker ytterligare klorering och justering av pH-värdet innan det pumpas vidare till de tre städerna. Man behandlar numera även vattnet med UV-ljus i Borgunda som en extra säkerhet mot parasiter i vattnet. I Borgunda finns lagringskapacitet för ca ett dygns förbrukning, vilken i snitt är ca 24 000 kubikmeter. Vattenuttaget ur Vättern per år motsvarar ungefär 4 mm sänkning av vattennivån i sjön, vilket är en bråkdel av avdunstningen från sjön.

Ledningen från Hjällö till Borgunda har en innerdiameter på 70 cm och man kompletterar den successivt med en ny parallell ledning för att öka leveranssäkerheten. De nya rören är av polyeten medan den gamla har rör av betong.

19 personer deltog i studiebesöket och efteråt åkte vi till Mössebergsbagaren i Falköping för gemensam fika.

Arne