Hur många av oss har inte älskat och roats av Hasse Ekmans filmer? När pilsnerkomedierna blev för lätta och Bergman blev för svår, ja då fanns – och finns! – den elegante filmskaparen Hasses mer än 40 filmer att avnjuta!

Vi som har varit med ett tag bänkar oss gärna till SVT:s matinéer på vardagseftermiddagarna och tittar på någon av de komedier och psykologiska relationsdramer som den hyperflitige Hasse E spottade ur sig mellan 1940 och 1964. Redan då pensionerade han sig från filmskapandet, vid blott 50 års ålder!
Han och Ingmar Bergman föddes och dog med tre års mellanrum: Hasse föddes 1915 och gick bort 2004, IB levde mellan 1918 och 2007. Dessutom växte de båda upp på den del av Stockholms Östermalm som grupperar sig kring Hedvig Eleonora, där ju IB:s far var kyrkoherde; Gösta Ekman d ä samlade sin familj i en paradvåning på Artillerigatan, runt hörnet.

Alltså fanns det beröringspunkter mellan dessa två av de allra största svenska filmskaparna. Men det förelåg också stora skillnader. IB har ju redovisat sina släktförhållanden i såväl film som skrift. Hasse Ekman stod under en inte alldeles konfliktfri in- och påverkan från fader Gösta, en av landets absolut största och firade skådespelare. Med sonen Gösta synes förhållandet ha varit bra. Vad detta konstituerade hos honom är ett av de teman som analyseras av filmvetaren Mikaela Kindblom i hennes nyligen utgivna biografi Hasse Ekman – Dandyn i drömfabriken (Modernista, 2021).

Detta är en alldeles utmärkt bok som jag tycker ni ska försöka komma över! Kostar ungefär 190 kronor i nätbokhandel.

Kindblom bygger upp bilden av Ekmans livsverk genom att kapitelvis fokusera på ungefär en tredjedel av alla de 42 filmer Hasse signerade – från 1940, Med dej i mina armar, till Äktenskapsbrottaren, 1964. Utöver, eller snarare inblandat i de 15 filmanalyserna meddelar hon massor av information om det filmpolitiska klimatet under detta kvartssekel, Hasses många skådespelare, filmarbetare, familjeliv och andra privata förhållanden, samt förstås egna intryck och kommentarer, många av dem framskrivna i en gängse nutidsfeministisk nit. Och allt detta på blott 255 sidor.

Det man kan sakna i boken är en verkförteckning (dock meddelas nyttiga läs vidare-länkar) och ett personindex. Men det är marginalia, Kindbloms inläsning på Ekmans filmer är imponerande, hon har sett allt (utom en film!) och har björnkoll på fotografer, scenarister, skådisar, handlingar, mottagande...

Hon skattar skickligt den Ekmanska utvecklingskurvan, vad lärde sig Hasse av misstag och framgångar, hur bedömdes han av kritiker och tyckare?

Vi som bor på Kungsholmen får ett fint porträtt av Sickan Carlsson, Norr Mälarstrands solvargsleende Fröken Chic och född samma år som Hasse, den älskliga men också med stigande erfarenhet sofistikerade skådespelerskan.

Bengt Magnusson