Hembygdens guldgruva på Stadsbibliotekets filial

Hembygdens guldgruva hittar du på avd Ncaa

Stadsbibliotekets filial på Sankt Eriksgatan är inte bara det s k Internationella biblioteket. Nej, där hittar du även en stor samling lokalhistoria, en rik flora av Kungsholmslitteratur!

En trappa upp från entréplanet kryssar jag mig fram mellan hyllor med böcker på språk som jag inte ens visste fanns. Men till slut hittar jag den jag söker och en lapp högst upp anger: Stockholmiana. Beteckning: Ncaa.

Jag letar såklart efter litteratur om vår Holme, men vad ska man börja med? Jag tittar närmare och finner tre volymer som väl får betraktas som grundläggande för studier i Kungsholmshistoria, först Per Anders Fogelströms En bok om Kungsholmen (Bonniers, 1965), illustrerad av Stig Claesson (Slas). 

Här berättar nestorn bland stockholmsskildrare öns historia från medeltida munkkloster över hantverkarnas och sjukhusens etablering fram till en samtida farhåga: ”Faran för Kungsholmen idag liksom för innerstaden i sin helhet är väl att stadsdelen blivit bara alltför central.” Skrevs alltså för 60 år sen. 

Fogelströms detaljkunskaper om stadens historia imponerar som alltid i denna såväl lättlästa som välskrivna volym. Ta beskrivningen av badplatsen vid ”Inedalsgatans slut intill stranden --- där färjan till Sundbyberg hade sin tilläggsplats”? Det är ju där dagens Drakenmedlemmar träffas till diverse samkväm i nr 24!

Sedan: etnologen Birgitta Conradsons tvenne böcker måste du också kika i: Kungsholmen öster om Fridhemsplan och Från det yttersta Kungsholmen, 1997 resp 2000, båda på Stockholmia förlag; den senare beskriver Rålambshov, Marieberg, Stadshagen, Fredhäll och Kristineberg men även Essingeöarna, historiskt och i nutid (”nu” alltså ett kvarts sekel bort).

Båda volymerna är sprängfyllda med historiska detaljer och berättar om stadsdelens upp- och utbyggnad men även framtidsplaner: år 2000 var ju Hornsbergs strand vid Ulvsundasjön fortfarande säte för Jehanders Grus och Ragn-Sells – idag kantad av bostadshus med mängder av näringsställen av olika nationella slag i gatuplanet, badbryggor, glasskiosker och gröna plättar för solbad. Vilken utveckling vi har sett här!

Conradson berättar med enormt kunnande (källitteratur och intervjupersoner listas på fyra sidor!). Fotoillustrationer och faksimil lättar upp och kompletterar texten. Nödbostäderna i Stadshagen visas upp, eleganta Norr Mälarstrandsfasader likaså. Ett fint foto visar Mariedals brygga med två säten nere vid Karlbergssjön, där jag sitter ibland och njuter av utsikten in mot stan!

Bland andra volymer: titta i Berit Lodhammars läsvärda och personliga minnen från krigsåren, dvs 1940-talet: Mitt Kungsholmen. Dem gav hon ut för två år sedan på eget förlag, 58 sidor med många fina foton från uppväxten, familj, vänner, skolor och biografen Metropol på Sankt Eriksgatan 45. På omslaget sitter hon i barnvagnen med mamma och pappa i Kronobergsparken, året är 1939 och Berit är tre år. Bokens sista bild är från 1946 och visar Per Albin Hanssons begravning.

Radiojournalisten Harald Norbelie gav ut flera läsvärda Kungsholmsböcker. Jag tog hem den som heter Hänt och känt på Kungsholmen (1996). Bland kapitlen: Stockholms Manhattan, Mord på Norr Mälarstrand (om von Sydowtragedien), Mäster Anders, Piper, Kvinnohus och - Draken (!). Det sista naturligtvis om biografens historia mellan 1938 och 1996. Men också om Alcazar, Roxy och andra offer för 1950- och 60-talens biografdöd och TV:s segertåg.

”Kungsholmen är en pärla i Stockholm, så nära begreppet ’Stockholms själ’ man kan komma, där samspelet storstad och natur utgör spänningen, dramatiken och den innersta nerven”, heter det i bokens baksidestext. En roande exposé!

Från Stadsbyggnadskontorets utredningsgrupp kom en ”stadsdelsstudie”, Kristineberg mellan slottet och vattnet, 1984. Den ville ”ta fram ett praktiskt handlingsprogram för förnyelsen av Kristineberg”. 56 hushåll samtalsintervjuades, tre procent av alla i stadsdelen. Av de ca 2 000 lägenheterna var 660 halvmoderna för fyrtio år sen!

Nå, alla frågor som kan engagera boende penetreras, inkl SL:s busslinjenät, skolor, barnomsorg, butiker… Vilken tidsspegel, vilka detaljer (och vilken likhet med dagens indragna linjer 54 och 65)!

Skönlitteratur, då? Jag rekommenderar Ivan Oljelunds Det hände på Kungsholmen (1951) men den finns på hyllan med benämning Hc.01. Den är först ut i en självbiografisk svit om fyra delar. Mycket om arbetarrörelsens barndom, Stadshagen och familjeliv på Fleminggatan 42. (Och du: fråga bibliotekets kunniga och serviceinriktade personal om andra titlar!)

Glöm inte heller Hans Lagerbergs 2014 utgivna Alla dessa författare på Kungsholmen – Dikt och liv under 400 år. Den fanns närmare presenterad i SeniorDraken nr 3/20. Friska upp minnet av denna lysande översikt på Drakens webbsajt!

Text och foto: 
Bengt Magnusson