Supersekreterare med underskruv

Vår SPF-förening Draken Kungsholmens styrelse har ny sekreterare sedan årsmötet i februari. Björn Sundström heter han, Kirunafödd 77-åring boende vid Klara sjö med sin Yvonne.

Björn tillhör den klassiska svenska ämbetsmannakåren av utredare. Och han har min själ varit flitig i detta skrå: i sin CV listar han uppdragen. Där finner man smått häpnadsväckande att antalet ”kommunala utredningsuppdrag är över 300, med tonvikt på ekonomiska frågor samt personal- och kompetens-försörjning”. De sträcker sig över nära 50 år, 1971–2019. I några tyngre uppdrag undersökte han de ekonomiska regleringarna i samband med bildandet av två regioner: Skåne och Västra Götaland.

Hans huvudman under denna period var det som i vardagslag kallas kommunförbundet, dvs Sveriges Kommuner och Regioner (tidigare Landsting). Stora delar av 1990-talet (men också 2008–2011) var han utlånad till regeringskansliet, finans- resp socialdepartementen.

Inte undra på att statsförvaltningen ville nyttja hans erfarenheter av och kunskaper om den kommunalekonomiska verkligheten på marken. Och många uppdrag blev det även på riksnivå. Samt utrikes, Björn har stort intresse för EU och annat internationellt samarbete.

Björn är en profilerad karaktär, väl känd för sin stora integritet, fruktad av några för sin frispråkighet, uppskattad av alla för sin humoristiska ådra med underskruvad finurlighet och direkt-på-svenska i såväl tal som skrift. (”Jag vet vad som går hem sedan tiden som konsult!”). 

Lite smålänning, sådär, kunde man tro om man inte visste att han är norrbottning och barnfödd i Kiruna. Där bodde vaktmästarfamiljen Sundström i Stadshuset (det som nu i samband med stadsförflyttningen har rivits och ersatts med ett nytt, Kristallen). Fem personer i familjen, Björn har två yngre tvillingsystrar.

I Kiruna blev han gymnasieingenjör med inriktning på väg och vatten, och han hann med att jobba på vägbyggen som arbetsledare.

Ishockey, någon? Nej, inte för Björns del fast han kände Salmings och Tord Lundström. Hockeyrinken låg för långt från min bostad, det var närmare till handbollsplanen så jag spelade handboll för Kiruna i division 1, har han sagt i en intervju.

I vevan gjorde han lumpen på Jägarskolan på Kiruna garnison, en utbildning som formellt lades ner 1975 (och ej är att förväxla med Arméns jägarbataljon på K4 i Arvidsjaur – lärde jag mig av Björn…). Det där var ju en värnpliktig aktivitet som rekryterade killar av det rätta virket, stridisar, som de kallades i den pre-nivellerade tid där flickorna möjligen kunde bli lottor. 

Måste ha varit en tid fylld av utmaningar för unge Sundström, och det är ju sådana han har antagit hela livet efteråt!

Men en begåvad och framåt grabb som Björn från en mindre ort gjorde såklart som en del (av oss) andra, flyttade till en storstad med högre utbildningsfaciliteter, i hans fall Stockholm och KTH.

Den där tiden på KTH blev hela två veckor lång, han avvek till samhällsplanerarlinjen med ekonomisk inriktning på Stockholms Universitet, därtill förledd av förståndiga rådgivare som hade försänkningar i K-konsult, där han praktiserade och fick uppdrag. (K-konsult har sina rötter i något som hette Lantmännens Byggnadsförening, bildad 1939 och blev senare inlemmat i Svenska kommunförbundet 1971 efter olika turer hit och dit.) 

Nåväl, för Björn innebar K-konsult guldläge, han fick möjligheter att omsätta sina teoretiska kunskaper, sin arbetskapacitet och – gissar jag – betydande aptit på att bli något stort i konkreta termer, läs: utredningar. Hans tvåbetygsuppsats var ett konsultuppdrag om allokering av korvkiosker för att vinstmaximera verksamheten. På trebetygsnivå handlade det om detaljhandelsutredningar. Efter sin fil kand-examen rekryterades han av en chef på K-konsult (tillika universitetsprofessor) och sen såg han inte tillbaka, som det heter.

På 1990-talet arbetade han som nämnts i regeringskansliet i såväl finans- som socialdepartementet. Under intervjun finner vi några gemensamma bekanta från den miljön och tiden, Björn inifrån och intervjuaren utifrån sina år i energibranschen.

I en intervju med tidningen Kommunal Ekonomi (tack för textlån!) i anledning av att Björn 2001 blev utnämnd till Årets Kommunalekonom berättar han om sin roll som huvudsekreterare i strukturkostnadsutredningen, den som lade grunden för de stundom kontroversiella kommunala utjämningssystemen. Han gjorde också den landstingsekonomiska utredningen samt resurs- och behovsberäkningarna till hälso- och sjukvårdsutredningen, HSU 2000. 

Tunga grejer, detta, politiskt känsliga och en angelägenhet för medborgarna vare sig de känner av dem eller inte i vardagen. Demografifrågorna ligger Björn varmt om hjärtat.

Framför allt är det väl kommundelningsutredningarna som det har blåst i och omkring. Ett sånt utredningsmeteorologiskt stormcentrum gällde frågan om Heby kommun skulle byta län: ”Det uppskattades inte av alla politiker”, minns Björn, ”men det som kan uppfattas som kontroversiellt av andra tycker inte alltid jag är kontroversiellt – men det är väl för att jag står för de resultat jag kommer fram till”.

Hästsport har roat Björn under åren, han har till och med gått på plus i den pekuniära aspekten av denna aktivitet. Sommarstuga i Furusund och familjeliv, där barnbarnen gärna får uppta morfars tid och dra honom från ambitionen att ta på sig ännu ett uppdrag.

Text och foto:
Bengt Magnusson

Bildtexter:

Dragarbild med fågel

Björn är mycket förtjust i denna fågelskulptur, en trut med nedvikt näbb, en av många gåvor han har fått som present under årens gång (han har en hel vitrin full). ”Den ska ju spegla att jag är näbbig men har förmåga att vika ner om det behövs”, säger han. ”Det finns ingen som sätter sig på en näbb som sticker upp” står det på det bifogade kortet.

Mindre spaltbild

Björn tillhör den klassiska svenska ämbetsmannakåren av utredare.