Det var en solig höstdag och vi närmar oss december med kommande Nobelfestligheter. Det passade då bra att bjuda in till ett månadsmöte med Ragnar Sohlman, som berättade om sitt samarbete med Alfred Nobel samt sitt uppdrag som testamentsexekutor.  Det var skådespelaren John Persson, som gestaltade Ragnar Sohlman i tidsenlig klädsel. John är kopplad till Nobelmuseet i Karlskoga, där han gör motsvarande guidade turer på Björkborns herrgård.

Ragnar Sohlman (Gestaltad av John Persson)

Vi har väl alla vår bild av Alfred Nobel och Nobelprisen. Nu fick vi lite nya bilder från en som var med på den tiden och hur det var att arbeta för Alfred Nobel. Ragnar Sohlman, född 1870, var utbildad kemist och sprängämnestekniker. Han blev 1893 assistent till Alfred Nobel i San Remo, där Alfred Nobel bl.a. ägnade sig åt provskjutningar ut i Medelhavet. Alfred Nobel hade då bott utomlands i flera år och sökte en bostad i Bofors. Han var huvudägare till industriföretaget Bofors, som då bl.a. tillverkade vapen. Björkborns herrgård ingick i ägandet av företaget och herrgården blev hans bostad när han var i Sverige. Här bjöd han bl.a. Oscar II på en 11 rätters lunch i september 1895.

Björkborns herrgård (Foto: John Persson)

Matsalen, Björkborns herrgård (Foto: John Persson)

Det finns mycket att säga om familjen Nobels verksamhet. Fadern och sönerna var framgångsrika företagare i S:t Petersburg med försvarsuppdrag åt tsarfamiljen och storskalig verksamhet med oljehandel. Man köpte ett oljefält i Baku. Alfred var mycket språkkunnig och tänkte ett tag bli författare, men fadern tyckte att han som övriga bröder borde ägna sig åt vetenskapen och företagande. Bröderna blev kvar i Ryssland, men Alfred återvände till Sverige för att experimentera med och tillverka nitroglycerin eller Nobels sprängolja.  Det var en farlig verksamhet och det skedde flera olyckor. Experimenten syftade till att få säkra explosioner och mycket förenklat var lösningen rätt blandning av nitroglycerinet och en tändhatt.

Alfred Nobel var inte gift och hade inga barn. Han jobbade ständigt med sina många företag i 20 länder och han hade hälsoproblem. I Paris hade han sällskap med Sofie Hess, som levde det glada livet och gjorde av med mycket av hans pengar. Den 10 december 1896 dog Alfred Nobel av en hjärnblödning i San Remo. Ragnar Sohlman sågs som sonen och reste i stor hast dit när Alfred Nobel insjuknade, men han kom inte fram i tid. Hans uppdrag blev att ta hand om förmögenheten, men vad stod det i testamentet?  

I testamentet nämns Ragnar Sohlman och Rudolf Liljeqvist som testamentsexekutorer. Ragnar Sohlman hade samarbetat med Alfred Nobel och erbjudits posten som föreståndare för laboratoriet vid Björkborn. Rudolf Liljeqvist hade också haft kontakter med Alfred Nobel. Det visade sig att här fanns en detaljerad beskrivning över hur de bästa vetenskapsmännen i världen skulle belönas. Arbetet med att verkställa Nobels avsikter i testamentet tog flera år. Det dröjde till 1901 innan det första Nobelpriset kunde utdelas. Man fick gå till domstol för att avgöra var Alfred Nobel var bosatt, Sverige eller Frankrike? Man förde bort alla tillgångar från Frankrike till Sverige. En domstol godkände herrgården i Bofors som bostad. Släktingarna var missnöjda med testamentet. De veteskapliga institutionerna i Sverige ville först inte vara med. Norge, som då var i union med Sverige, tackade ja till fredpriset. Kung Oscar II var först missnöjd och deltog inte vid den första prisutdelningen. 

Alfred Nobels kvinnliga sällskap i Frankrike ville sälja ett stort antal kärleksbrev. Ragnar Sohlman köpte och läste dem, men här fanns inga sensationella avslöjanden.

Den samlade förmögenheten uppgick till 33 miljoner kronor i dåvarande penningvärde (nu ca 2 miljarder kronor). Prispotten skulle vara 31 miljoner kronor. Fredspriset var kontroversiellt redan från början. Fysikpriset står först i testamentet och den förste pristagaren i fysik var Wilhelm Röntgen. Bertha von Suttner var en författare från Österrike och aktiv i fredsarbetet. Hon var nära vän med Alfred Nobel, som hade en löpande korrespondens med henne och var imponerad av hennes fredsarbete. Det kan ha varit så att Alfred Nobel önskade att Bertha von Suttner skulle få det första fredpriset. Hon fick priset 1905. Prissumman för det första priset var 150 782 kronor i dåvarande penningvärde.

Ragnar Sohlman fick 100 000 kronor för uppdraget och fick bo på Björkborns herrgård. Han ansvarade sedan för bildandet av Nobelstiftelsen och var under många år direktör vid Nobelstiftelsen.

Det var spännande att få lyssna på Ragnar Sohlman och hans tid med Alfred Nobel samt hans arbete med att verkställa innehållet i testamentet. I publiken fanns släktingar och bekanta till familjen Sohlman som kunde bidra med sina minnesbilder från livet på herrgården. Det blev ett intressant månadsmöte och vi hade alla lärt oss lite nytt om Alfred Nobel.

Anders Rickardsson