Det var ingen konst att fylla maxantalet. Intresset var så stort att många hamnade på väntelista. Även om några efter hand kunde plockas in därifrån när det blev avbokningar, så var det tyvärr flera som inte fick plats. En tröst är att den här nya ordningen bara gäller den här terminen. I höst är vi tillbaka i gamla banor. 

Vi hade ett aktuellt och intressant ämne att erbjuda, nämligen den politiska situationen i USA och det dagen efter installationen av Donald Trump som USA:s 37:e president.  Och en välkänd och välmeriterad föredragshållare, Ove Joanson, som förutom att ha varit radiochef också har varit korrespondent och diplomat i USA. Han beskrev sig själv som den mest proamerikanska person som vi har träffat. Han har bott i USA i nästan 15 år. Natten innan hade han suttit uppe för att följa installationen i realtid. Han visste vad han talade om.

Ove inledde med att påminna om en kinesisk förbannelse: ”Må du få leva i intressanta tider!” Och intressanta, som här bör tolkas som hotfulla, tider står vi verkligen inför i och med att Trump återigen valts till USA:s president. Ove menade att det inte lovade gott. Han ser Trump som ett hot mot det USA som han älskar, ett hot mot det som är kärnan och hjärtat i USA: demokratin, yttrandefriheten, rättsväsendet och landets mångfald.

Till installationen hade Trump inte bara inbjudit sådana som brukar vara där – ex­presidenter och andra inhemska politiska honoratiores, inhemska kändisar etc. – utan även tech­miljardärerna Musk och Zuckerberg. Och dessa fanns på hedersplats! Musk har länge varit öppen med sitt stöd för Trump, och blev så entusiastisk under ceremonin att han lyfte handen i vad såg ut som en Hitlerhälsning, två gånger! Zuckerberg, tidigare liberal, har tydligen gjort en hel­omvändning. Trump hade även mot traditionen bjudit in utländska gäster, och det var idel högerextremister: Eric Zemmour från Frankrike, Alice Weidel från Tyskland, Nigel Farage från Storbritannien, och Georgia Meloni från Italien.

På tal om expresidenter berättade Ove att han träffat och talat med två: Jimmy Carter och Ronald Reagan. Han ansåg att Jimmy Carter var en vänlig och genomhederlig person, som arbetade 20 timmar om dygnet och var så noga att allt skulle gå rätt till att han person­ligen övervakade bok­ningarna till Vita husets tennisbana. Ronald Reagan tog det lite lugnare, kom till jobbet kl. 10, tog en tupplur mitt på dagen och slutade kl. 16. Men han var en bättre president, menade Ove.

I sitt installationstal upprepade Trump sina tidigare vallöften: Priserna skall sänkas. Tullar skall införas. Gränser skall stängas. 300.000 illegala invandrare skall utvisas även om de bott länge i landet och arbetat där och betalt skatt och även om det innebär att de skiljs från sina barn som vid födseln i USA automatiskt blivit amerikanska medborgare. Det skall borras mera efter olja. USA skall dra sig ur WHO och säga upp Parisavtalet. Allt detta –om det nu kan genomföras – skall göra amerikanerna rika enligt presidenten, något de flesta bedömare tvivlar på. Klart är det att det innebär protektionism och iso­lering. 

Förra omgången Trump var president, 2016–2020, lyckades kloka ämbetsmän sätta stopp för en del av hans infall. Sedan han förlorade förra valet 2020 har han och hans an­hängare drivit ett projekt kallat Project 2025, som gått ut på att om Trump blev återvald så skall man ersätta alla opartiska och opolitiska tjänstemän med personer som är lojala Trumpanhängare, som lydigt kommer att utföra allt på presidentens agenda. Det finns redan en databas med 20.000 namn på sådana ”lojalister”. Den lag som kallas civil service protection, som innebär att viss federala tjänstemän inte kan sparkas för sina åsikter – den skall avskaffas!

I sitt installationstal sa Trump även att USA skall utöka sitt territorium genom att ta till­baka Panamakanalen och ta över Grönland. Hur det skulle gå till gick han inte in på. Och så skall den amerikanska flaggan placeras på Mars. ”The Gulf of Mexico” (Mexikanska golfen) skall döpas om till ”The Gulf of America” (Amerikanska golfen). En annan omdöp­ning i samma anda gäller Nordamerikas högsta berg, vars officiella namn sedan 2015 varit ”Denali” genom ett beslut under Obamas presidentskap efter en lång kampanj från Alaska, där berget ligger. Det är ursprungsbefolkningens namn och det som används lokalt. Den nationalpark där berget ligger i heter också Denali. Men nu skall berget återfå sitt förra offi­ciella namn ”McKinley” efter en president, som inte har minsta anknytning till berget eller Alaska. 

Trump har för övrigt också hävdat att Kanada borde bli en delstat i USA. Det tror dock Ove att han måste backa på, för den kanadensiska väljarkåren skulle inte rösta för repu­blikanerna.

Hur det blir med NATO är osäkert. Kommer Trump att dra sig ur även där? En sak som han ofta återkommer till är att Europa måste betala mer till NATO. Han är ju inte den första amerikanska president som säger så, och det är det enda av hans budskap som man kan tycka verka rimligt.

Musk, som givit stora bidrag till Trumps valkampanj, har intagit en roll som en expert på inrikes­politik i flera länder. Han hyllar konsekvent högerextremistiska partier som Alter­nativ für Deutschland, AfD. Han kallar Storbritannien ”en tyrannisk polisstat” och kräver att premiär­minister Starmer sätts i fängelse. Han anser att EU-kommissionen är odemo­kratisk. Ove tror inte att Musk agerar på egen hand utan att det ligger i Trumps intresse att försvaga EU genom att stödja alla högerextrema partier, som alla är EU-motståndare. 

Efter andra världskriget har USA stått för värderingar som frihet och demokrati, och USA:s makt har ansetts motiverad av dess roll som upprätthållare av dessa värderingar. Nu är denna roll hotad. Ove menar att Trump därmed ger bort en tillgång som diktaturer saknar.

I den här situationen blir EU:s roll viktig för att utgöra en motvikt. Tyvärr verkar enligt Ove EU oförmöget just nu att ta sig an uppgiften. De två viktigaste länderna Tyskland och Frankrike är förlamade av inbördes motsättningar. Kanske kan Polen och Italien ta över som ledande länder. Men splittringen inom Europa med växande högerradikala, EU-fientliga och proryska politiska partier bådar inte gott. 

Ove försökte se om det går att säga något positivt om Trump. Han tog fram tre saker:

• Politiskt geni. Unikt att komma tillbaka. 
• Bra stories – för journalister.
• Och hoppet ligger väl i Trumps mångomtalade ombytlighet. Han var emot TikTok. Men när han fick en massa följare där blev han plötsligt för. Och när han inte höjde några tullar under sina första timmar som president – då stärktes den svenska kronan.

Men Ove menade att ombytligheten var att ett bräckligt hopp. Och han slutade med det dystra budskapet: ”Så tyvärr tror jag att vi står inför den förbannelse som intressanta tider kan leda till.”

Det blev många frågor och till slut varma applåder till Ove.

Birgitta Agazzi