Vår guide Anna Svedberg gav oss en initierad vägledning genom kyrkans historia från medeltiden fram till idag. Kyrkan är sedan 1807 inte längre en församlingskyrka utan främst en grav- och minneskyrka, som förvaltas av Riksmarskalksämbetet och Statens Fastighetsverk. En mer nutida tradition i kyrkan är scouternas julotta på juldagsmorgonen kl. 07.00.

Kyrkans historia
Riddarholmskyrkan har en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1270, då Franciskanerklostret grundades på det som idag är Riddarholmen. Själva kyrkobyggnaden började man förmodligen bygga något år senare men 1285 kan vi dra slutsatsen att bygget är i full gång. Då skriver nämligen kung Magnus Birgersson, även känd under namnet Magnus Ladulås, i sitt testamente att han önskar bli begravd i klosterkyrkan. Så blev det också, men man är ännu idag osäker om var hans kvarlevor finns begravda. Kyrkan har genom historien successivt fått nya tillbyggnader.
 
Kunglig gravkyrka
Sedan 1807 är Riddarholmskyrkan inte längre någon församlingskyrka, det vill säga reguljära gudstjänster äger inte rum i kyrkan. Den är enbart grav- och minneskyrka.

Några medeltida kungar ligger här, men den egentliga uppgiften som kunglig begravningskyrka fick den i och med Gustav II Adolf, som innan han begav sig ned till slagfälten på kontinenten 1629, befallde att ett gravkor skulle byggas åt honom på kyrkans södra sida. Alla regenter efter Gustav II Adolf är begravda där utom drottning Kristina, som ligger i Peterskyrkan i Rom.

Gustav II Adolfs gravkor blev det Gustavianska gravkoret. Senare byggdes Karolinska gravkoret, med exempelvis Karl XII:s grav, där man ville visa Sverige som en stormakt. Lite senare tillkom Bernadotteska gravkoret med bl.a. Karl XIV Johans storslagna sarkofag i blickfånget. Denna sarkofag, som väger 16 ton, är tillverkad av granitell (porfyrgranit) från Älvdalen. Gustaf V blev den siste att få sin sista vila i Riddarholmskyrkan 1950.

Ny kunglig begravningsplats
Kronprinsessan Margareta, gift med sedermera kung Gustav VI Adolf, tog initiativ till en ny kunglig begravningsplats ute i naturen. Platsen blev Hagaparken. Som en påminnelse om dessa avlidna kungliga personer finns i Riddarholmskyrkan idag den så kallade Hagaväggen, med de på Haga begravdas serafimersköldar.

Serafimerorden
En stor del av Riddarholmskyrkans väggyta upptas idag av serafimersköldar. Serafimerorden, som är en Kunglig svensk orden och Sveriges högsta utmärkelse, instiftades 1748 av Fredrik I. Som riddare eller ledamot av Serafimerorden får man, förutom själva ordenstecknet, en vapensköld målad. Så länge riddaren eller ledamoten är i livet finns denna sköld förvarad på Kungliga slottet. När riddaren eller ledamoten avlider flyttas den, efter stormästarens beslut, över till Riddarholmskyrkan, där den hängs upp på väggen. På begravningsdagen ringer den så kallade serafimerklockan i en timme.

Det blev en intressant dag för oss seniorer från Karlaplan. Vi fick alla en liten uppdatering av våra historiekunskaper.

Anders Rickardsson