Runstenens "hemliga resan" har blivit en succé, omtalad inte bara inom vår förening och i hela Västerhaninge, utan idéen har med framgång även tagits upp av andra föreningar. Vår resa har genom åren på ett föredömligt sätt arrangerats av Inger och Henry de Wendel. Deras arbete med att planera resrutten, i förväg besöka de aktuella rastplatserna, förvarna ev. guider om vårt besök samt sluta avtal med bussbolag och restauranger är imponerande.

På onsdagsmorgonen den 15 aug möttes 57 förväntansfulla resenärer av en jättelik Scania-buss som skulle ta oss ut på ett äventyr, med gemenskap och trevliga raster. Målet skulle bli en avslutande middag på hemlig plats, innan kosan styrdes hemåt.

Efter att Inger hälsat oss välkomna och presenterat vår trevliga Chaufför Jill rullade vi ut från VH mot en första anhalt, som visade sig vara Sundby Gård i Huddinge. I vagnslidret under lantbruksmuséet på Sundby Gård placerade vi ut föreningens trädgårdsstolar, som på något vis kommit in i bussens omfångsrika bagageutrymme. Här, framför en gammal radsåningsmaskin, serverades kaffe med muffins, bullar och kakor (tack till Inger med frivilliga för både förplägnad och sittplatser).

Efter besök i den gamla torpstugan (med tillhörande utedass), var det dags att åka vidare mot nästa hemliga rastplats, som visade sig vara antroposofernas hemvist i Järna. I deras shop kunde man hitta allt från böcker till nyttiga hudkrämer. Genom "googling" kunde en del resenärer fastslå att rörelsen grundades av den österrikiska filosofen Rudolf Steiner. Han ville överbrygga motsättningarna mellan naturvetenskap och humanvetenskap (eller mellan natur och kultur).

Stämningen i bussen var på topp då vi åter satt på bussen. Så småningom kom vi in på mindre vägar och det blev dags att inta lunch, som trollades fram ur bussens bagageutrymme. Återigen tack till de som varit med och fixat de goda mackorna.

Då vi sedan lämnade rastplatsen var stämningen ännu mer på topp efter den stärkande måltiden med öl och vin. Den allt smalare vägen ledde oss till sist fram till Stendörrens naturreservat med en härlig utsikt mot skärgården. I naturmuseet "Naturum" kunde vi ta del av skärgårdens utveckling inom geologi samt dess flora och fauna. Efter avkopplande promenader i skärgårdsmiljö var det dags att äntra bussen, som skulle ta oss tillbaka på den smala vägen och vidare mot bebodda trakter.

Spekulationerna gick höga om var slutmålet för vår resa skulle ligga. Skulle det vara en restaurang i Stockholms omgivning, eller kunde det vara något smultronställe på landsbygden? Någon vanlig vägkrog skulle knappast komma i fråga med kännedom om Ingers och Henrys kulinariska krav.

Åter igen efter avsmalnande vägar mot Järnafjärden dök Engsholms slottsfasad fram mellan ekarna. Engsholms slott i (vasaborgsstil) färdigställdes så sent som 1916 av bolaget Vabis VD Philip Wersén som privatbostad och för representation. Slottet drivs numera som konferenshotell. Här avnjöt vi utsökta "Wallenbergare " i skön slottsmiljö.

Mätta och belåtna med en mycket lyckad "hemlig resa", återstod bara den sista biten hem till VH. Den gick via färja från närbelägna Mörkö och sedan på slingrande vägar genom Södertörns vildmark, över Rosenhill och ut på "Slingerbulten" fram till Tungelsta och VH.

Tur med vädret hade vi också!

/K-G