Om man drabbas av en hjärtattack, går det då att hosta kraftigt varannan sekund och på så sätt mota bort infarkten?

Ryktet är ålderstiget. I Sverige fick det sin första stora spridning i form av ett kedjemejl i slutet av 2006. Sveriges radios vetenskapsredaktion intervjuade i januari 2007 hjärtspecialisten Gunilla Forssell på Karolinska universitetssjukhuset om ryktet.
Hon avrådde inte direkt från hostandet, men påpekade att det kunde vara svårt att lyckas med i praktiken.

– Mer än ett par kraftiga hostningar lyckas man nog inte prestera om man samtidigt har en svår smärta eller mår dåligt i övrigt - det låter nästan utopiskt, sade hon till SR.

Svenska Dagbladet upptäckte ryktet i november 2007, och intervjuade då Johan Herlitz, professor i kardiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhus och ordförande i Svenska rådet för hjärt- och lungräddning. Och han var betydligt mer kritisk.

– Det finns överhuvudtaget inga bevis för att det här skulle fungera. Dessutom är det svårt att uppamma tillräckligt med kraft för intensiva hostattacker om man befinner sig i intensiv smärta, sade Herlitz till SvD och kallade ryktet för "ett missförstånd".

Några år senare, i april 2013, tog ryktet ännu en vända i de svenska sociala medie-flödena. Då gick allmänläkaren Christina Ledin i klinch med Gunilla Forssells råd, i en intervju med P4 Värmland.

– Det hjälper inte alls. Om du får ett hjärtstillestånd och behöver hjärtmassage så behövs det mer kraft än du kan åstadkomma med hostningar. Dessutom stupar det rätt snabbt på att det första som händer är att du förlorar medvetandet, sade hon till P4 Värmland.

Kort därefter, i juli 2013, uppmärksammade Västgöta Bladet ryktet och pratade med Jan Eriksson, administrativ chef för akutvård och ambulans på Skaraborgs sjukhus. Han underströk att det enda raka vid bröstsmärtor som inte släpper är att ringa 112.

– Det är direkt felaktigt och kan vara skadligt, sade Eriksson till Västgöta Bladet om det virala hostrådet.

Med tre röster mot en tycker alltså en majoritet av den svenska expertisen som tillfrågats att hostryktet är antingen meningslöst eller direkt farligt. De får medhåll av amerikanska American Heart Association, som säger att rådet "inte ska läras ut till lekmän".

Var kommer ryktet ifrån? Sveriges Radio uppgav redan i sin första artikel, i januari 2007, att rådet skulle ha publicerats i det amerikanska sjukhuset General Hospital Rochesters egna tidskrift. Tidskriften dementerar emellertid på sin hemsida att rådet skulle komma därifrån.

"Vi hittar inget som tyder på att någon artikel i linje med denna har publicerats av Rochester General Hospital under de senaste 20 åren", skriver man.

Läsare som oroar sig för att sakna panikåtgärder när bröstsmärtorna flammar upp ska dock inte gå lottlösa ur denna läsning. Enligt Snopes.com är ett välbeprövat tips för den som får en hjärtattack att, efter att man först naturligtvis larmat ambulans, ta en tablett innehållande acetylsalicylsyra (reds anm. : t.ex. Treo, Bamyl, Albyl Minor eller Trombyl).

Acetylsalicylsyra kan förhindra att den lokala blodproppen i kranskärlet blir större. Tabletten ska då tuggas, eftersom den då snabbare tas upp i magsäcken. Det berättade Karl Johan Tötterman, specialist i hjärt- och kärlsjukdomar, i en intervju med finska Yle sommaren 2012.

– En liten dos acetylsalicylsyra kan i väntan på ambulans eller helikopter rädda livet på en infarktpatient, skrev Yle. Och då slipper man till och med ont i halsen efteråt.