Inledningsvis blev det sittning i ”biosalongen” för en elva minuter lång video som överskådligt visade utveckling och produkter från start till idag. Dessförinnan fick vi en presentation av företagets grundare Johan Theofron Munktell, prästson född i Kärrbo utanför Västerås. Han visade tidigt en enastående teknisk begåvning. Via sin snillrikhet, arbete som lärling, utbildningar och anställningar vid Kungliga Myntverket i Stockholm och Gevärsfaktoriet i Eskilstuna grundade han år 1832, Eskilstuna Mekaniska Verkstad, bl.a. delvis för att bistå Gevärsfaktoriet.
Fem år senare flyttades verksamheten till den nuvarande platsen för Munktellmuseet. En målning av en lokal konstnär tidigt 1900-tal visar ett omfattande verkstadsområde fullt med skilda verkstadsbyggnader. Jämfört med dagens sterila industribyggnader i plåt finns mycket att arkitektoniskt beundra i 1800-talets verkstäder.

Ångan som kraftkälla tillhörde 1800-talet varmed det århundradets mobila maskiner konstruerades. Det medförde bjässar som förflyttade sig på järnhjul i mycket låg hastighet.
”Munktells Mekaniska Verkstad” konstruerade och tillverkade Sveriges första lokomotiv för järnväg, kallad ”Förstlingen”, färdigställd år 1853.
Nu i modern tid, 2000-talet, tillverkades en kopia som idag finns på museet.

Långt in på 1900-talet tillverkades ett stort antal ångdrivna lokomobiler, mycket vanliga, använda och uppskattade inom lantbruksnäringen.
(Kan för övrigt ses på Jädersbruksdagarna).

Tillverkning av en motsvarighet till dagens traktor startade Munktell år 1913.
En gigant, 5,8 m lång 3,3 m hög på stora järnhjul med modellbeteckning 30–40. Nu var kraftkällan en tändkule-/råoljemotor vilket påtagligt nedbringade tiden för startsekvensen.
Kreugerkraschen 1932 satte spår som medförde att företaget Munktell liksom motortillverkaren Bolinder kom på obestånd. Sv. Handelsbanken såg till att de två företagen gick samman och bildade Bolinder-Munktell (BM).
I början var ”traktorer” gråfärgade. Med tiden blev BM-traktorer mörkgröna. Längre fram, när Volvo genom förvärv tog över BM, målades de i rött.
Senare när dåvarande Vägverket lade beställning gällde ”Vägverksgult” vilket har fortsatt, då den färgen i sig är något av en varningssignal att användas på entreprenadmaskiner.

På Munktellmuseet finns produkter från flera epoker under den nästan 200 åriga livscykeln, allt från verktyg, träbearbetning, löständer, bitsockertänger, mudderverk, ångmaskiner från 1800-talet etc. till dagens moderna anläggningsmaskiner.

Under de år som förflutit visade en tavla den mångfald av förändringar som lett till det idag världsomspännande företaget Volvo Construction Equipment (VCE).

Kortfattat - från Munktell via Bolinder-Munktell till Volvo Construction Equipment har det levererats fordon och maskiner med skilda motortyper: ångmaskin – tändkule-/råolje-/diesel-/bensinmotorer för tillämpning både på landbacken, till sjöss och särskilt på licens stjärn- och radmotorer för flygplan.

En mycket uppskattad guidning och under den med hjälp av tryckluft, tre demonstrationskörda objekt, en våningshög ångmaskin, ånglokomobil resp. Volvo traktor, modell BM-Volvo 350 Boxer.
Innan återfärd hemåt blev vi kvar en bra stund över gott fika.

Stor tack till vår mycket inspirerande guide Tomas Lindberg som fick oss att ryckas med i historieepokerna runt Munktellföretagens verksamhet.
Dito till vår Lars-Göran Myrelid som höll i arrangemanget från start till mål.

En undring - besökare vid nästa sekelskifte, hur har dagens jakt på elektrifiering satt spår i utveckling av entreprenadmaskiner?

Till er som tar del av texten men inte deltog kan ett besök på Munktellmuseet verkligen rekommenderas.

Text: Sven-Åke Lövkvist
Foto: Sven-Åke Lövkvist och Roland Persson