Vi startade från Tunadalsparkeringen sen söndageftermiddag med Charterbuss som tog oss till färjeterminalen vid Stadsgårdskajen i Stockholm för avfärd mot Åbo. Vi kom i tid för att få våra hytter och sen avnjuta fartygets läckerheter vid buffén. Det skulle bli tidig avresa på måndagmorgonen så flera av oss avstod från dans eller barliv.

Vi hade bussen med oss hela resan, vilket var skönt och bra då vi vant oss vid vår chaufför som körde lugnt och tryggt. Den väg vi åkte hade fogdarna och länsmännen ansvarat för, men allmogen gjorde jobbet. Många av de stora säterigårdarna och postbönderna var befriade från vägbygge och underhåll. Det fanns regler hur långa avstånden fick vara mellan gästgiverierna där det skulle finnas fräscha hästar för nästa etapp.

Redan på 1100-talet hade en svensk kolonisation skett och även vikingarna hade gjort härjningar i området där många skrönor fanns som berättade hur deras framfart hade varit. Då gick de flesta resorna vintertid när man kunde åka med häst och släde på sjöarna. Det finns nedskrivet att när Gustaf III gjorde sin eriksgata 1775 hade han ett följe på 200 personer, alla skulle inkvarteras efter vägen på herrgårdar, säterier och prästgårdar. Wiurila gård, stort och pampigt med enorma pelare vid ingången till herrgården. Här fick vi kaffe och bakelse på förmiddagen. Bruket ägs fortfarande sen flera hundra år av släkten Armfeldt. Här fanns stora skogar och energi, forsar för att kunna utvinna järnmalm, som mestadels kom från Stockholms skärgård och Utö. Under kaffestunden underhöll vår guide oss med fint pianospel, av Oskar Mericato och Jean Sibelius.

Den fortsatta resan gick till Fiskars, kända för sina orange saxar mm. Besök i fabriksboden innan vi bänkade oss i matsalen där vi fick stekt anklår och ett speciellt vete, helkorn med apelsinsås. Bordsdrycken som vi kunde få bland annat öl med smak av granskott.

Under bussresan berättade guiden mycket om krigen som Finland varit med om och om hur Sovjetunionen som det hette då hade Porkala-området som ockuperat landområde där inga finnar fick bo.

Det sista stoppet före Helsingfors gick till ett "ställe på landet" där en familj startat konferenscenter och uthyrning till fester med mera och en liten shop med hemgjorda sylter, safter med mera. Vi fick kaffe och bärkaka.

Under bussresan fick vi alla även sjunga "Två dragoner" ur Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståls sägner i 14 verser. Hon ackompanjerade oss med ett litet rivjärn och ett plastlock. Med fantasi hittar man på bra saker som inte tar plats i väskan.

I Helsingfors får vi våra hyttnycklar/biljetter och vi hinner nu byta om till middagen som serverades i A la carté matsalen. Vi fick fisk till både förrätt och huvudrätt vilket var toppen när vi under dagen ätit "nästan för mycket".

Trötta och nöjda, efter lite tax-free var det skönt att sova. Våra hytter var lågt belägna som motorer och propellrar höll oss vakna en stor del av natten, men vad gör det när vår resa var en riktig fullträff.

Alla nöjda och glada och väl hemma i Köping väntade valborgsmässoafton som var och en fick fira.

Barbro Broman