Risk för dubbel ekonomisk smäll för pensionärerna
Förbundsordförande Eva Eriksson om Pensionsmyndighetens prognos för pensionerna år 2021: Tyvärr väntat, någon form av köpkraftssäkring bör övervägas inte minst nu när vi seniorer förväntas näthandla mer. Det visar också att pensionerna måste förstärkas, hela systemet måste ses över.
Pensionsmyndighetens prognos för pensionerna år 2021 visar att inkomstpensionen väntas minska med 1,5 procent.
Förbundsordförande Eva Eriksson kommenterar:
- Det är tyvärr ett väntat besked från Pensionsmyndigheten, sett till den pågående Corona-krisen, angående de inkomstrelaterade pensionerna nästa år. När mycket av svensk ekonomi går i stå och människor förlorar sina jobb får det effekt på pensionerna, så är systemet uppbyggt. Å andra sidan är det mycket som är ovisst i dagsläget både i Sverige och i världsekonomin så pensionsprognoserna kan komma att ändras de kommande månaderna.
- Vi har inga krav på kraftiga pensionshöjningar i detta läge – vård och omsorg går på knäna, människor far illa, ekonomin är kris, våra barn och barnbarn har det tufft på arbetsmarknaden. Det som däremot bör övervägas i sådana här lägen är om inte någon form av köpkraftssäkring bör finnas även för inkomstpensionen. Garantipensionen är prisindexerad, vilket i teorin borde innebära en sämre utveckling över tid än en pension som är inkomstrelaterad. Men verkligheten de senaste 10-15 åren har inneburit att garantipensionen och inkomstpensionen utvecklats i paritet med varandra, alltså ungefär som köpkraften men inte mer. Nästa år finns alltså risk att flertalet pensionärer upplever en ordentlig köpkraftsförsämring. Samtidigt vet vi att inte minst näthandel, dit vi seniorer hänvisas nu, ofta är dyrare än att gå till affären. Risk för en dubbel ekonomisk smäll för pensionärerna alltså. Så någon form av kompensation bör politiken överväga helt klart, i alla fall om inte marknaden kan pressa ner extrautgifterna för seniorers näthandel.
- Det enda positiva i det hela är att AP-fondernas avkastning de senaste åren varit mycket god, vilket gör att det i dagsläget inte ser ut att bli någon balansering de närmaste åren, alltså att bromsen inte slår till.
- Ett bekymmer i sammanhanget är förstås följsamhetsindexeringen som innebär att den inkomstrelaterade pensionen årligen räknas om med inkomstindex minus 1,6 procentenheter. Det bygger i sin tur på att pensionen vid första utbetalning är 16-18 procent högre än den annars skulle vara, vilket denna konstruktion sedan förenklat sett betalar tillbaka. SPF Seniorerna har sedan länge framfört att det krävs en ständigt god utveckling av inkomstindex för att inte pensionerna ska sänkas, utan att bromsen slår till. Därför borde det för länge sedan att setts över att i alla fall halvera denna känsliga följsamhetsindexering. Dessutom är det väldigt få som känner till att deras pension är högre från början, det är inget som kan väljas/väljas bort och att den årliga indexeringen med följsamhetsindex är en följd av detta.
- I allmänhet visar detta att pensionerna måste förstärkas, hela systemet måste ses över. Det handlar om pensionsavgiftshöjning, att arbete ska löna sig, att pensionerna utvecklas bättre än priserna, att man känner sig trygg ekonomiskt på äldre dagar och att följsamhetsindexeringen ses över.
Läs mer i Expressen och Aftonbladet.