Del 5 – Hur fördelar sig seniorers inkomster utöver pension?
Det har saknats en mer detaljerad bild av hur pensionärers olika inkomster fördelar sig, i denna skrift studeras fördelningen av olika inkomstslag som exempelvis lön och privat pension bland seniorer.
Det visar sig att särskilt löneinkomster men också privat pension är mycket skevt fördelade i gruppen seniorer. Äldre med högst årsinkomst, 400 000 kronor eller mer per år, utgör 13 procent av alla pensionärer, men här finns 74 procent av lönesumman och 47 procent av inkomsterna från privat pension. Det blir en slående jämförelse med de omkring 1,3 miljoner pensionärer med årsinkomst på max 239 000 kronor, som utgör 60 procent av alla äldre, hos vilka bara 4,5 procent av de totala löneinkomsterna och 16 procent av inkomsterna från privat pension återfinns.
Det är också klart vanligare att pensionärer i åldern 65-69 år har inkomster från lön eller privat pension än i högre åldrar. Utav totalsumman för löneinkomster för alla pensionärer hittas 78 procent i gruppen 65-69 år. Även utifrån kön finns skillnader, män har visserligen högre inkomster än kvinnor för alla inkomstslag men särskilt gäller detta löner.
I skriften framkommer att som andel av de totala inkomsterna bland alla 65 år och äldre står allmän pension och tjänstepension för 85 procent, lön för 10,5 procent och privat pension för 4,5 procent. Medan i inkomstgruppen där en genomsnittlig pensionär finns handlar det istället om 96 respektive 2 procent vardera. Om sådana ovanliga inkomstslag adderas till allmän pension och tjänstepension ökar inkomstmedelvärdet för 65 år och äldre med 17,5 procent.
Inkomster från arbete och privat pension är således mycket ojämnt fördelade bland seniorer och återfinns i hög grad bland de yngre pensionärerna och bland de med goda inkomster. Detta drar upp medelinkomsten för hela gruppen 65 år och äldre, men genom sådana mått framgår inte nämnda skeva inkomstfördelning och sådana sammanslagningar höjer inga pensioner. En genomsnittlig pensionär har i regel allmän pension och tjänstepension enbart, eventuellt med en mindre summa också från privat pension. En sammanslagning av pensionärers inkomster på gruppnivå riskerar snarare att ge en förvrängd bild av såväl den ekonomiska verkligheten som pensionerna och pensionsdebatten. Vitt skilda och skevt fördelade inkomstkällor bör hanteras försiktigt och inte utan närmare förklaring klumpas ihop med pensioner.
Hälften av pensionärerna, drygt 1 miljon personer, har en pension på som mest cirka 16 500 kronor per månad före skatt. För dessa och för ytterligare några hundratusen pensionärer närmast på andra sidan medianen är pensionen således inte särskilt hög. Här finns behov av åtgärder som stärker pensionen, men sådana behov och en saklig debatt riskerar att döljas om man blandar in andra inkomstslag som kraftigt koncentreras till ett fåtal.
Själva syftet med ett pensionssystem är att det ska ge tillräckligt goda pensioner efter att man avslutat arbetslivet. Andra inkomster än pension ska då inte behövas, annars uppnår inte systemet sitt syfte. Om det krävs att andra inkomstslag behöver adderas till pensionen för att först därefter kunna hävda att pensionärer totalt sett har ganska hyfsade inkomster, betyder det rimligen att pensionerna inte är goda nog.
