Att gå i pension är sällan ett beslut som tas från en dag till en annan utan det planeras noggrant. Dels handlar det om den egna planeringen där ekonomin ofta är en viktig faktor, liksom gällande regelverk och åldersgränser, och där det förhöjda grundavdraget kan spela stor roll. Dels planeras pensionen oftast tillsammans med arbetsgivaren som vidtar åtgärder för nyrekrytering eller omorganisation för att ersätta den som går i pension. Detta är beslut som inte är så lätta att ändra på.

Beslut om justeringar av pensionsrelaterade åldersgränser för år 2023 och därefter togs av riksdagen den 31 maj 2022. För 1957:orna innebär det en ytterst knapp marginal på sju månader innan regelförändringen träder i kraft. Många i årskullen hade då redan gått i pension eller meddelat arbetsgivare om pensionering, i tron att de omfattades av gällande regelverk. Att information om de ändrade reglerna varit näst intill obefintlig har ytterligare försvårat för dem som drabbas att i god tid justera sina planer.

Bristande kommunikation på grund av sena politiska beslut drabbar också senare födda årskullar som de födda 1958.

SPF Seniorerna uppmanade regeringen redan 2019 i ett remissvar att avvakta med pensionsåldershöjningar tills åtgärder som stärker äldres möjligheter på arbetsmarknaden först har genomförts samt pensionsavgiften har höjts i ett första steg. Exempel på sådana åtgärder är förbättrad arbetsmiljö, möjligheter att bevara och utveckla sin kompetens, motverkande av åldersdiskriminering samt en omedelbar höjning av trygghetssystemen till minst 67 år och en förbättring av ersättningsmöjligheterna i samma system. I ett annat remissvar har SPF Seniorerna uppmanat regeringen att inte höja åldersgränserna i skattesystemet.